Oljemåleri

  Hans Hedlund

 Det var tidigt 60tal, det årtionde, det bästa som kom att betyda mest för mig.
Mycket hände, mycket var nytt och väldigt mycket var ofarligt.
I dag vet vi bättre. Men det vill jag inte gå in på här, det skulle passa bättre in på en självbiografi.
Oljemåleri var ett mer mekaniskt sätt att arbeta, sen att det luktar gott är ingen nackdel, även om det inte är så nyttigt.
Om jag i dag öppnar mitt gamla målarskrin sätts alla känslor igång obönhörligt
och jag känner den starka lusten att sätta igång att måla.

Oljemåleri är givetvis mer tungarbetat, men har den fördelen att man lättare kan gå upp i format.
Och färsk eller torr, färgen ser likadan ut, till skillnad från den svåra akvarellen.
Sen kan man hålla på avsevärt längre att lägga till och ta bort, in absurdum.
Och att praktiskt ordna för en utställning med lätta stora dukar utan vare sig betungande ramar eller med glas.
Sen är det mesta här i livet mer tillfälligheter än ett krasst val att välja rätt.

Stor konst kan skapas av nästan vad som helst, endast slutresultatet ger svaret.

Några nya målningar 2019

Till index