Hästar
 

 Något av det vackraste och mest storslagna man kan uppleva,
att stå invid en häst, känna doften, styrkan och skönheten.
För en storstadsbo är det lika fint varje gång en häst passerar utanför vårt hus
 med en ung flicka, som den naturligaste sak i världen verkar ha full kontroll på allting.

Under min skoltid i Stockholm på 50-talet, fanns intill skolan gubbarna
som sopade löv på hösten och sandade på vintern.
På eftermiddagarna, efter skolans slut gick jag förbi dessa stora
 kraftfulla djur som stod med havresäckar över nosen och
hade rast medan gubbarna satt i huset över gatan och fikade.

Allt var väldigt enkelt och stillsamt på den tiden, men man visste ingenting annat.
Det sista jag minns av hästar i Stockholm var stadsbudet i Vasastan,
det var ljusår från stressen, ett ord man aldrig hört talas om.

Jag kanske inte ska glömma vaktparaden som faktiskt finns även i dag,
 men då när man måste lyftas upp för att se något, då var världen väldigt stor, spännande och hotfull.

Att jag suttit på en elefant som barn var stort men hästen har nog gjort större intryck på mig.
Hans Hedlund
 


 



 



 



 


 


 



 

Till index